einar_rund_142

Dr Einar Pontén
Forskning &
utveckling

Biofilm och bakterier i dricksvattnet är alltid en stor risk

Bakterier finns överallt, bakterier i vattensystem kan vara särskilt allvarligt. Även djuren själva tillför bakterier till vattensystemet när de dricker, i koppar, kar och nipplar, vilket ökar bakterietrycket och påskyndar tillväxt av biofilm.
Närvaro av stora mängder bakterier i dricksvattnet höjer risken för att djuren drabbas av sjukdomar vilket leder till produktionsstörningar.

Djuren kontaminerar och sprider bakterier

Mängden bakterier i det inkommande vattnet kan variera beroende på årstid, nederbörd och temperatur. Studier visar att djuren sprider bakterier till vattensystem. Detta leder till att bakterier tar sig in ”bakvägen” i vattenledningar. Bakterier i vattensystem bygger upp en biofilm på rör- och kärlväggar, och den blir en skyddande tillväxtmiljö som efterhand avger fler bakterier till vattnet. Detta gäller oavsett om det är kommunalt eller vatten från en enskild brunn.

Smittspridning, sjukdomar och produktionsstörningar

I vattensystem finns det olika typer av bakterier. Icke sjukdomsalstrande bakterier kan ge produktionsstörningar genom att påverka aptit, tillväxt och allmänt välbefinnande. Sjukdomsalstrande bakterier kan smitta många djur på kort tid. Alla typer av bakterier har en effektiv smittväg via vattnet.

Dricksvattnet är en stor del av fodergivan

Djurhållare är normalt mycket noga med djurens foder. Det ska innehålla rätt komponenter i rätt proportioner och vara av god kvalité.
Ofta glömmer man att dricksvattnet är en stor del av fodergivan. Därför är det förstås lika viktigt att dricksvattnet är bra och inte smittas med bakterier där djuren dricker. Det räcker alltså inte att det inkommande vattnet har godkänd kvalité.

Biofilmen skyddar bakterierna effektivt

Biofilm är en slemmig beläggning på ytorna i vattenkar och hoar, och den finns där redan innan den går att känna. Biofilm finns även i själva dricksvattensystemet. Biofilm bildas av bakterier och andra mikroorganismer och fungerar som en skyddande miljö där de kan växa till snabbt. När bakterierna sedan avges till dricksvattnet orsakar de emellanåt sjukdomar och störningar i djurens magar och tarmkanaler.

Alla ytor växelverkar med sin omgivning på grund av kemiska eller fysikaliska krafter. Det gäller oavsett om materialet är av trä, glas, plast eller metall. I en vattenledning kan partiklar och organiska ämnen adsorberas på ytan just beroende av sådana krafter.

Detta gäller även bakterier och vissa har eller kan bilda tentakler (pili) för att kunna fästa bättre och stanna kvar på ytor. När de väl fått fäste utsöndrar bakterierna ämnen (polysackarider) som bildar en biopolymer. Detta leder till att även andra typer av bakterier och näringsämnen binds lättare till ytan. I denna miljö bildar bakterierna kolonier där de kan föröka sig. Därmed har en biofilm etablerats.

Tillväxt av biofilm

När kolonin ökar i storlek går processen snabbare och biofilmen växer, vilket ökar skyddet mot omgivningen och efter en tid kan bakterierna vara oberörda av vanliga diskmedel och mycket tåligare mot värme eller uttorkning.

I en fullmogen fas börjar biofilmen släppa ifrån sig bakterier till vattnet i syfte att kolonisera nya ytor. Biofilmen blir därmed en bakteriehärd och källa till accelererande problem.

Anolyt-pH innehåller underklorsyrlighet som har förmåga att tränga in i bakterier och mycket effektivt slå ut dem (genom oxidation). Då upphör tillväxten av biofilm och även förmågan att hålla ihop den. Därför leder redan en låg men kontinuerlig dos av Anolyt-pH till att biofilmen försvinner och att bildning av ny förhindras.


HÄR BÖRJAR MOBILSITEN


einar_rund_142

Dr Einar Pontén
Forskning &
utveckling


Biofilm och bakterier i dricksvattnet är alltid en stor risk

Bakterier finns överallt, bakterier i vattensystem kan vara särskilt allvarligt. Även djuren själva tillför bakterier till vattensystemet när de dricker, i koppar, kar och nipplar, vilket ökar bakterietrycket och påskyndar tillväxt av biofilm.
Närvaro av stora mängder bakterier i dricksvattnet höjer risken för att djuren drabbas av sjukdomar vilket leder till produktionsstörningar.

Djuren kontaminerar och sprider bakterier

Mängden bakterier i det inkommande vattnet kan variera beroende på årstid, nederbörd och temperatur. Studier visar att djuren sprider bakterier till vattensystem. Detta leder till att bakterier tar sig in ”bakvägen” i vattenledningar. Bakterier i vattensystem bygger upp en biofilm på rör- och kärlväggar, och den blir en skyddande tillväxtmiljö som efterhand avger fler bakterier till vattnet. Detta gäller oavsett om det är kommunalt eller vatten från en enskild brunn.

Smittspridning, sjukdomar och produktionsstörningar

I vattensystem finns det olika typer av bakterier. Icke sjukdomsalstrande bakterier kan ge produktionsstörningar genom att påverka aptit, tillväxt och allmänt välbefinnande. Sjukdomsalstrande bakterier kan smitta många djur på kort tid. Alla typer av bakterier har en effektiv smittväg via vattnet.

Dricksvattnet är en stor del av fodergivan

Djurhållare är normalt mycket noga med djurens foder. Det ska innehålla rätt komponenter i rätt proportioner och vara av god kvalité.
Ofta glömmer man att dricksvattnet är en stor del av fodergivan. Därför är det förstås lika viktigt att dricksvattnet är bra och inte smittas med bakterier där djuren dricker. Det räcker alltså inte att det inkommande vattnet har godkänd kvalité.

Biofilmen skyddar bakterierna effektivt

Biofilm är en slemmig beläggning på ytorna i vattenkar och hoar, och den finns där redan innan den går att känna. Biofilm finns även i själva dricksvattensystemet. Biofilm bildas av bakterier och andra mikroorganismer och fungerar som en skyddande miljö där de kan växa till snabbt. När bakterierna sedan avges till dricksvattnet orsakar de emellanåt sjukdomar och störningar i djurens magar och tarmkanaler.

Alla ytor växelverkar med sin omgivning på grund av kemiska eller fysikaliska krafter. Det gäller oavsett om materialet är av trä, glas, plast eller metall. I en vattenledning kan partiklar och organiska ämnen adsorberas på ytan just beroende av sådana krafter.

Detta gäller även bakterier och vissa har eller kan bilda tentakler (pili) för att kunna fästa bättre och stanna kvar på ytor. När de väl fått fäste utsöndrar bakterierna ämnen (polysackarider) som bildar en biopolymer. Detta leder till att även andra typer av bakterier och näringsämnen binds lättare till ytan. I denna miljö bildar bakterierna kolonier där de kan föröka sig. Därmed har en biofilm etablerats.

Tillväxt av biofilm

När kolonin ökar i storlek går processen snabbare och biofilmen växer, vilket ökar skyddet mot omgivningen och efter en tid kan bakterierna vara oberörda av vanliga diskmedel och mycket tåligare mot värme eller uttorkning.

I en fullmogen fas börjar biofilmen släppa ifrån sig bakterier till vattnet i syfte att kolonisera nya ytor. Biofilmen blir därmed en bakteriehärd och källa till accelererande problem.

Anolyt-pH innehåller underklorsyrlighet som har förmåga att tränga in i bakterier och mycket effektivt slå ut dem (genom oxidation). Då upphör tillväxten av biofilm och även förmågan att hålla ihop den. Därför leder redan en låg men kontinuerlig dos av Anolyt-pH till att biofilmen försvinner och att bildning av ny förhindras.